Hoppa till innehållet

Standardavtal: AB 04, ABT 06 och ABK 09

Sverige har inga statliga allmänna kontraktsvillkor. I stället används branschframtagna standardavtal som AB 04, ABT 06 och ABK 09. Roll, versioner och avsteg.

Huvudmarknad: Sverige

Uppdaterad 5 september 2026

Offentliga kontrakt kan bygga på branschens standardavtal, exempelvis AB 04, ABT 06 och ABK 09. Den upphandlande organisationen anger vilka villkor som gäller och vilka kompletteringar som finns i upphandlingens kommersiella villkor.

Så fungerar det

De viktigaste standardavtalen är framtagna av Byggandets Kontraktskommitté, där beställar- och entreprenörsorganisationer är representerade:

  • AB 04, allmänna bestämmelser för byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader på utförandeentreprenad;
  • ABT 06, för totalentreprenader, där entreprenören också svarar för projekteringen;
  • ABK 09, för konsultuppdrag inom arkitekt- och ingenjörsverksamhet, alltså svensk motsvarighet till projekteringsuppdrag;
  • ABM 07 för materialleveranser och AB-U respektive ABT-U för underentreprenader.

Utanför bygg och anläggning saknas ett generellt standardavtal. På it-området används Kammarkollegiets ramavtalsvillkor och it-avtalen från branschorganisationen, och för varor och tjänster i övrigt skriver köparen egna villkor, ofta med Sveriges Kommuner och Regioners eller Upphandlingsmyndighetens mallar som utgångspunkt.

Ett standardavtal gäller bara om kontraktet uttryckligen hänvisar till det. Standardavtalen är framförhandlade balanserade dokument och avsteg ska enligt AB 04 anges tydligt och samlat; en beställare som ändrar i villkoren utan att redovisa det skapar tolkningsproblem. Villkoren reglerar tider, viten, besiktning, underentreprenad, prisjustering, säkerheter, ansvar och tvistelösning. Konkurrensverket har påpekat att bestämmelserna om ändrings- och tilläggsarbeten i AB 04 behöver kompletteras för att uppfylla LOU:s krav på ändringsklausuler, annars riskerar ändringen att bedömas som en otillåten direktupphandling.

Vad det innebär för ett företag

Standardavtalet är leverantörens skyddsnät: det innehåller balanserade regler om vitestak, förfarande vid förseningar och hur krav ska framställas. Känner ni till ert branschavtal slipper ni läsa hundratals sidor vid varje upphandling och kan snabbt se vad köparen har ändrat.

Fokusera därför läsningen av de kommersiella villkoren på avstegen. Ett avsteg som tar bort vitestaket eller kortar tiden för att framställa krav ska prisas in, och gärna lyftas i en fråga under anbudstiden.

Under genomförandet innehåller standardavtalen bestämda frister för att invända mot en beställning, begära tidsförlängning eller framställa krav. Missas de förloras rätten.

Exempel

En kommunikationsbyrå lämnar anbud på en kampanj för Region Bourgdal, uppskattad till 3 500 000 kronor. Eftersom det inte finns något branschstandardavtal för uppdraget skriver regionen egna villkor, med en klausul om full överlåtelse av upphovsrätten. Byrån prisar in att materialet inte kan återanvändas. Hade ABK 09 tillämpats hade huvudregeln i stället varit en nyttjanderätt för beställaren.

Vanliga frågor

Kan ett kontrakt sakna standardavtal?

Ja, och det är vanligt utanför bygg och anläggning. Då måste de kommersiella villkoren vara heltäckande, vilket ställer högre krav på er läsning.

Vilken version gäller?

Den som anges i kontraktshandlingarna. AB 04, ABT 06 och ABK 09 är etablerade, men en översyn av bestämmelserna pågår i branschen.

Gäller standardavtalen även privata beställare?

Ja. AB 04 och ABT 06 används lika mycket i privata entreprenader; de är inte begränsade till offentlig upphandling.

Relaterade sidor

Ordlista för offentlig upphandling