Upphandlande myndighet och upphandlande enhet
Upphandlande myndighet enligt LOU och upphandlande enhet enligt LUF: vilka som ingår, vilka regler som gäller och vilka tröskelvärden som styr.
Uppdaterad 5 september 2026
Upphandlande myndighet och upphandlande enhet är de två kategorier av köpare som omfattas av det svenska upphandlingsregelverket. Upphandlande myndighet är den som köper enligt lagen om offentlig upphandling, LOU, för att tillgodose ett allmänt intresse. Upphandlande enhet är den som bedriver verksamhet i försörjningssektorerna, alltså vatten, energi, transporter och posttjänster, och köper enligt lagen om upphandling inom försörjningssektorerna, LUF.
Så fungerar det
Upphandlande myndigheter är statliga och kommunala myndigheter, kommuner och regioner med deras beslutande församlingar, samt offentligt styrda organ: bolag, föreningar och stiftelser som tillgodoser ett behov i det allmännas intresse och som kontrolleras eller till största delen finansieras av det offentliga. Dit hör kommunala bolag, allmännyttiga bostadsbolag, regionala vårdbolag och många stiftelser. Även sammanslutningar av dessa räknas hit.
Upphandlande enheter är dels upphandlande myndigheter, dels offentliga företag och privata företag med särskild rättighet eller ensamrätt, när de bedriver en verksamhet i försörjningssektorerna: produktion och distribution av vatten, el, gas eller värme, kollektivtrafik, hamnar, flygplatser och posttjänster. Samma organisation kan alltså vara upphandlande myndighet för sina allmänna inköp och upphandlande enhet för sin nätverksamhet.
Skillnaden har praktisk betydelse. Upphandlande enheter har högre tröskelvärden, 4 903 632 kronor för varor och tjänster mot 1 589 140 eller 2 451 816 kronor för myndigheter under LOU (verified 2026-09-05), och större frihet i valet av förfarande, med fri tillgång till förhandling.
Vad det betyder för ett företag
Att veta vilken typ av köpare du har framför dig hjälper dig att förutse förfarandet och formalismen. En tjänsteupphandling på 3 000 000 kronor hos en kommun är direktivstyrd, medan samma upphandling hos ett kollektivtrafikbolag under LUF kan genomföras enligt det enklare regelverket, med förhandling.
Begränsa inte din bevakning till kommuner och regioner. Kommunala bolag, allmännyttiga bostadsbolag, energibolag, hamnar och trafikbolag är stora köpare som ofta möter färre anbud från mindre företag. Deras annonser publiceras i samma annonsdatabaser och, över tröskelvärdena, i TED.
Kom också ihåg att vissa privata aktörer omfattas av regelverket utan att det syns på namnet, till exempel bolag med särskild rättighet i försörjningssektorerna.
Exempel
Ett kommunalförbund för kollektivtrafik, upphandlande enhet för sitt busslinjenät, upphandlar fordonstvätt för 4 500 000 kronor exklusive moms över fyra år. Beloppet ligger under tröskelvärdet på 4 903 632 kronor för upphandlande enheter, och förbundet genomför därför en annonserad upphandling enligt det enklare regelverket, med förhandling. Samma tjänst köpt av kommunen själv, som upphandlande myndighet, hade varit direktivstyrd över 2 451 816 kronor.
Vanliga frågor
Kan ett privat bolag vara upphandlande myndighet?
Ja, om det är ett offentligt styrt organ: bildat för att tillgodose ett behov i det allmännas intresse och kontrollerat eller huvudsakligen finansierat av det offentliga.
Vad är den praktiska skillnaden för en anbudsgivare?
Upphandlande enheter har högre tröskelvärden och friare förfaranden. Reglerna om kvalificering, anbudsinlämning och överprövning är i stort desamma.
Kan en och samma organisation omfattas av båda lagarna?
Ja, beroende på vilken verksamhet inköpet gäller. Det är vanligt hos kommunala energibolag och trafikbolag.