Offentlig upphandling
Offentlig upphandling omfattar kontrakt och koncessioner hos offentliga köpare. Principer, de fyra lagarna och vad de betyder för mindre företag.
Uppdaterad 5 september 2026
Offentlig upphandling är samlingsnamnet för de kontrakt genom vilka myndigheter, kommuner, regioner och vissa offentligt styrda bolag anskaffar byggentreprenader, varor och tjänster, eller överlåter driften av en verksamhet. Området rymmer två huvudfamiljer: upphandlingskontrakt och koncessioner.
Så fungerar det
Till skillnad från Frankrike, som samlat allt i en enda kod, vilar svensk upphandling på fyra lagar som trädde i kraft den 1 januari 2017: lagen (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU), lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna (LUF), lagen (2016:1147) om upphandling av koncessioner (LUK) och lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet (LUFS). Vid sidan av dessa finns lagen om valfrihetssystem (LOV) för vissa vård- och omsorgstjänster.
Samtliga lagar vilar på de grundläggande principerna om likabehandling, icke-diskriminering, öppenhet, proportionalitet och ömsesidigt erkännande. Av dem följer att organisationen ska definiera sitt behov, konkurrensutsätta det på ett sätt som står i proportion till värdet och kunna motivera sitt val.
Köparna kallas upphandlande myndigheter, det vill säga staten, kommuner, regioner, offentligt styrda organ och kommunala bolag, samt upphandlande enheter inom vatten, energi, transporter och post. Företagen kallas leverantörer.
Formalismen följer värdet. Tröskelvärdena för 2026 till 2027 är 1 589 140 kronor för statliga myndigheters varor och tjänster, 2 451 816 kronor för övriga upphandlande myndigheter och 61 340 804 kronor för byggentreprenader. Under tröskelvärdena gäller det förenklade regelverket i 19 kap. LOU, och under direktupphandlingsgränsen på 700 000 kronor finns inga formkrav alls (verified 2026-09-05).
Vad det innebär för ett företag
Marknaden är stor: under 2025 annonserades 18 015 upphandlingar till ett uppskattat värde av 982 miljarder kronor, varav kommunsektorn stod för flest. Reglerna skyddar företagen lika mycket som de binder dem: en köpare får inte förkasta ett anbud utan grund, inte gynna en invand leverantör och inte ändra förutsättningarna under pågående upphandling.
För ett mindre företag ligger uppgiften i att hitta de köpare och avtalsformer som passar storleken: upphandlingar uppdelade i delkontrakt, upphandlingar enligt 19 kap. och lokala avtal. Statistiken visar att öppet förfarande är vanligast och att LOU tillämpas i över 85 procent av annonserna.
Exempel
Ett kommunalförbund för avfallshantering förnyar sina avtal under 2026. Det upphandlar dels ett kontrakt om leverans av kärl för 1 900 000 kronor enligt 19 kap. LOU, dels en koncession för driften av återvinningscentralen, där operatören ersätts genom intäkterna från sålt material. Båda är offentlig upphandling, men följer olika regelverk.
Vanliga frågor
Är offentlig upphandling och upphandlingskontrakt samma sak?
Nej. Upphandlingskontraktet är en av formerna. Offentlig upphandling omfattar även koncessioner och valfrihetssystem.
Omfattas en ideell förening av LOU?
Bara om den är ett offentligt styrt organ, det vill säga tillgodoser behov i det allmännas intresse och till största delen finansieras eller kontrolleras av det offentliga.
Får utländska företag lämna anbud?
Ja. Leverantörer i EU och EES har samma tillträde, och företag från tredjeland enligt de internationella avtal som gäller.