Icke-direktivstyrd upphandling
Icke-direktivstyrd upphandling enligt 19 kap. LOU är det flexibla förfarandet under tröskelvärdet. Gränser 2026, annonsering och förhandling.
Uppdaterad 5 september 2026
En icke-direktivstyrd upphandling är ett offentligt kontrakt vars värde ligger under EU:s tröskelvärden och där den upphandlande organisationen själv utformar förfarandet. Det är den vanligaste formen av upphandling i Sverige och den naturliga ingången till offentliga affärer för ett mindre företag.
Så fungerar det
Reglerna finns i 19 kap. LOU och gäller när det uppskattade värdet understiger tröskelvärdet: 1 589 140 kronor för varor och tjänster hos statliga myndigheter, 2 451 816 kronor hos kommuner, regioner och övriga upphandlande myndigheter och 61 340 804 kronor för byggentreprenader (verified 2026-09-05, tröskelvärden från 1 januari 2026). Sociala och andra särskilda tjänster följer samma kapitel upp till 8 513 250 kronor.
Till skillnad från de direktivstyrda förfarandena finns här inga bestämda förfaranden. Organisationen är fri att lägga upp upphandlingen som den vill, så länge principerna om likabehandling, öppenhet, proportionalitet, ömsesidigt erkännande och icke-diskriminering följs. Förhandling är tillåten och vanlig, förutsatt att förutsättningarna framgår av underlaget.
Upphandlingen ska annonseras i en registrerad annonsdatabas. Under direktupphandlingsgränsen på 700 000 kronor för varor, tjänster och byggentreprenader enligt LOU, och 1 200 000 kronor enligt LUF, får organisationen köpa utan annonsering, men ska ändå ha riktlinjer för direktupphandling och bör ta in flera offerter. För sociala och andra särskilda tjänster sammanfaller direktupphandlingsgränsen med tröskelvärdet.
Vad det betyder för ett företag
En icke-direktivstyrd upphandling är mindre formaliserad, men inte mindre allvarlig. Underlagen är kortare, tidsfristerna ofta korta, och organisationen har större utrymme att värdera en snabb lokal leverantör eller en lösning som passar behovet väl. Det är också här förhandling förekommer: ett första anbud kan förbättras i dialog, om organisationen angett den möjligheten.
För ett mindre företag är strategin att svara snabbt och komplett, sätta ett realistiskt pris redan i det första anbudet och förbereda argument inför en eventuell förhandling. Under direktupphandlingsgränsen syns affärerna sällan i någon annons: håll kontakt med inköpare i er närhet och se till att finnas med när offerter tas in.
Exempel
En kommun vill bygga om sin webbplats, med en budget på cirka 450 000 kronor. Beloppet ligger under direktupphandlingsgränsen på 700 000 kronor, så kommunen begär offert från tre webbyråer, jämför dem och väljer en byrå med fyra anställda i grannkommunen, utan att annonsera. Ett år senare, när avtalet om förvaltning ska omfatta hela koncernen och värdet passerar gränsen, annonseras upphandlingen i stället.
Vanliga frågor
Får man förhandla i en icke-direktivstyrd upphandling?
Ja. Organisationen bestämmer själv om förhandling ska förekomma och ska ange det i underlaget. Den kan också förbehålla sig rätten att tilldela direkt på de första anbuden.
Hur lång anbudstid gäller?
Ingen minimifrist är föreskriven. Tiden ska vara skälig med hänsyn till upphandlingens art och omfattning; i praktiken två till fyra veckor, ibland kortare vid små köp.
Annonseras den i TED?
Nej. TED är obligatoriskt först från tröskelvärdet, där ett direktivstyrt förfarande ska användas. Organisationen får dock frivilligt annonsera i TED även under tröskelvärdet.