Projekttävling
Projekttävling enligt 18 kap. LOU låter en jury bedöma anonyma tävlingsbidrag och utse vinnare. Regler, tävlingsersättning och råd till mindre kontor.
Uppdaterad 5 september 2026
En projekttävling är ett förfarande där en upphandlande organisation, efter utlåtande från en jury, väljer en ritning eller en projektidé, främst inom arkitektur, stadsplanering, teknik eller databehandling. I Sverige används den framför allt för att utse den som ska svara för projekteringen av en offentlig byggnad.
Så fungerar det
Projekttävlingen regleras i 18 kap. lagen (2016:1145) om offentlig upphandling, LOU (verified 2026-09-05). Tävlingen annonseras och kan antingen vara öppen för alla eller begränsas till ett antal deltagare som organisationen väljer ut efter ett urvalssteg. Deltagarna tar fram bidrag utifrån ett tävlingsprogram: skiss, situationsplan, gestaltningsidé.
Bedömningen görs av en jury som ska vara självständig i förhållande till deltagarna. Om det krävs en viss yrkeskvalifikation av deltagarna ska minst en tredjedel av jurymedlemmarna ha samma eller likvärdig kvalifikation. Bidragen presenteras anonymt för juryn, som rangordnar dem och lämnar ett motiverat utlåtande. Först därefter bryts anonymiteten.
När tävlingen är avgjord får organisationen tilldela det efterföljande tjänstekontraktet till vinnaren, eller till någon av vinnarna, genom förhandlat förfarande utan föregående annonsering. Det förutsätter att möjligheten angavs redan i tävlingsannonsen. Deltagarna får normalt en tävlingsersättning som anges i annonsen; utan ersättning blir tävlingen svår att fylla med kvalificerade bidrag.
Vad det betyder för ett företag
Projekttävlingar berör framför allt arkitektkontor, teknikkonsulter och landskapsarkitekter. De kräver ett gestaltningsarbete som bara delvis täcks av tävlingsersättningen, och är därför en investering som bör väljas med omsorg.
För ett litet kontor är urvalssteget avgörande: referenser, teamets sammansättning och de kompetenser ni samlar. Många tävlingar förutsätter ett komplett team med arkitekt, konstruktör, installationskonsult och kalkylator, vilket gör det naturligt att lämna gemensamt anbud redan i ansökan. Anonymiteten är en fördel: bidraget bedöms på sina kvaliteter, inte på kontorets namn.
Exempel
Vallhamra kommun ska bygga en skola för åtta klasser. Arvodet för projekteringen bedöms till cirka 5 000 000 kronor, långt över tröskelvärdet för tjänster, och kommunen väljer en projekttävling med begränsat deltagande. Av tjugofem ansökningar går tre team vidare och lämnar varsin skiss mot en tävlingsersättning på 150 000 kronor. Juryn rangordnar ett ungt kontor med fem anställda, som arbetat ihop med en lokal konstruktionsbyrå, i första rummet. Kommunen förhandlar därefter fram projekteringskontraktet med dem.
Vanliga frågor
Är projekttävlingar bara för arkitekter?
Nej. En tävling kan gälla vilken gestaltnings- eller planeringsuppgift som helst, men projektering av byggnader är den vanligaste användningen.
Får de som inte vinner någon ersättning?
De som bjudits in att lämna bidrag får den tävlingsersättning som anges i tävlingsprogrammet, förutsatt att bidraget uppfyller kraven. Den som sållas bort i urvalssteget får ingenting.
Får vinnaren automatiskt uppdraget?
Nej. Kontraktet förhandlas fram med vinnaren eller vinnarna. Juryns utlåtande är rådgivande, men organisationer frångår det sällan.