Offentlig-privat samverkan (OPS)
Vid offentlig-privat samverkan står en privat part för byggande, finansiering och drift mot en årlig ersättning. Upplägg, upphandling och mindre företags roll.
Uppdaterad 5 september 2026
Offentlig-privat samverkan, OPS, är ett samlingsnamn för upplägg där en privat part åtar sig att bygga eller bygga om en anläggning, helt eller delvis finansiera den och ofta även sköta drift och underhåll under lång tid, mot en ersättning som betalas ut över kontraktstiden. Sverige har ingen särskild avtalstyp för detta. Ett OPS-projekt upphandlas som ett vanligt kontrakt enligt LOU, eller som en koncession enligt LUK om den privata parten bär verksamhetsrisken.
Så fungerar det
Eftersom lagstiftningen saknar en OPS-form är det de allmänna reglerna som styr, och den avgörande frågan är hur risken fördelas. Betalar organisationen en ersättning oberoende av efterfrågan är avtalet ett kontrakt enligt LOU. Ersätts den privata parten genom att ta betalt av användarna och bär den demand- eller utbudsrisk är avtalet en koncession enligt LUK.
Två svenska begränsningar har stor praktisk betydelse. Kommunallagen ställer krav på god ekonomisk hushållning och balans i budgeten, vilket gör kommuner försiktiga med långa betalningsåtaganden, och redovisningsreglerna kan innebära att åtagandet ändå syns i balansräkningen. Statliga OPS-projekt förutsätter i praktiken ett riksdagsbeslut om finansieringsformen.
Upphandlingen följer ett direktivstyrt förfarande. Konkurrenspräglad dialog eller förhandlat förfarande är vanligast, med tanke på hur sammansatta upplägg och finansieringslösningar är. Motparten är normalt ett projektbolag som bildats av en entreprenadkoncern, investerare och banker.
Vad det betyder för ett företag
OPS-projekt i Sverige rör stora anläggningar: sjukhus, arenor, vägar, järnväg, skolor och bostadsområden i samverkan med kommunen. Ett mindre företag blir sällan huvudleverantör, eftersom det förutsätter kapital och finansieringskapacitet i en helt annan storleksordning.
Vägen in går i stället genom underleverantörskap till projektbolaget eller genom att ingå i ett konsortium med en specialistroll. Bevaka annonser om stora samverkansprojekt i er region och ta kontakt med de troliga anbudsgivarna tidigt: leverantörskedjan sätts innan anbuden lämnas, inte efteråt. Tänk också på att avtalstiderna är långa, ofta tjugo år eller mer, vilket ställer krav på indexreglering och på uthållighet i era egna åtaganden.
Exempel
En region låter uppföra fyra vårdcentraler i ett samverkansprojekt på tjugofem år, uppskattat till 1 900 000 000 kronor, efter konkurrenspräglad dialog. Det vinnande projektbolaget åtar sig att lägga en betydande del av bygg- och underhållsarbetet hos regionala företag. Ett ventilationsföretag med trettiofem anställda får därigenom underhållet av installationerna i två av vårdcentralerna under hela avtalstiden.
Vanliga frågor
Vad skiljer OPS från en koncession?
I ett OPS-upplägg enligt LOU betalar organisationen en ersättning och den privata parten bär inte efterfrågerisken. I en koncession ersätts leverantören genom att utnyttja anläggningen eller tjänsten och bär verksamhetsrisken.
Varför väljer offentliga aktörer OPS?
För att sprida finansieringen över tid, föra över bygg- och underhållsrisker och ha en motpart som ansvarar för hela livscykeln.
Kan ett mindre företag bli huvudleverantör?
I teorin ja, i praktiken nästan aldrig, på grund av beloppen och den finansiering som krävs. Rollen för mindre företag ligger i underleverantörsledet och i konsortier.